Därför är det inte längre självklart att gå i pension vid 65

Att planera sin pension har aldrig varit viktigare – eller mer komplicerat. Med förändrade riktåldrar, stigande livslängd och en förändrad arbetsmarknad blir valet av pensionsålder än viktigare. Men vad innebär egentligen den nya riktåldern – och hur påverkar den dina pensionsbeslut?

Vad är riktåldern – och varför har den förändrats?

Riktåldern är ett mått som används för att styra när olika delar av pensionssystemet kan börja tas ut – till exempel garantipension eller bostadstillägg. Tidigare har 65 år varit en slags norm, men från 2026 kopplas riktåldern istället till medellivslängden, vilket innebär att den successivt kommer att höjas.

Bakgrunden är tydlig: vi lever längre. Enligt Pensionsmyndigheten lever vi i genomsnitt tre år längre än vad vi själva tror, vilket innebär att pensionerna ska räcka längre än många räknar med. Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till dessa demografiska förändringar

I många sammanhang redovisas medellivslängden från födseln, den är omkring 82 till 85 år, men då ingår individer som avlider väldigt unga. För en person som redan har överlevt till pensionsålder kan detta leda till en underskattning av den förväntade livslängden.

Fakta förväntad livslängd för en 66-åring

Så påverkar höjd riktålder dig som ska gå i pension

Riktåldern styr när du kan ta ut vissa delar av pensionen – och påverkar även hur mycket du får. Om du går i pension före riktåldern får du ofta lägre pension, samtidigt som vissa förmåner inte betalas ut förrän du når riktåldern.

För den som har ett fysiskt krävande yrke eller inte har möjlighet att jobba längre är detta en utmaning. Men även för höginkomsttagare eller egenföretagare som planerar tidig pension gäller det att ha en tydlig strategi – till exempel genom ett privat sparande eller genom att säkra en stark tjänstepension.

Inflationen har ätit upp pensionärernas marginaler

Under de senaste åren har även inflationen påverkat många pensionärers ekonomi negativt. Pensionsjätten Alectas studie "Pensionärernas inkomster under inflaitionsåren" visar att även de med relativt god tjänstepension har fått se sin köpkraft minska kraftigt, särskilt under 2022–2023.

Detta förstärker vikten av att ta genomtänkta beslut kring när man går i pension. Ett års extra arbete kan innebära både högre allmän pension och fortsatt inbetalning till tjänstepension – vilket i sin tur ger större ekonomisk trygghet i framtiden.

Tänk långsiktigt – vi lever längre än vi planerar för

Antagandena om livslängd påverkar hur mycket pension du behöver spara. Den som går i pension vid 63 års ålder och lever till 90 ska försörja sig i nästan 30 år utan arbetsinkomst – vilket ställer höga krav på både planering och sparande.

För den som vill pensionera sig tidigt är det därför betydelsefullt att räkna på ett realistiskt livslängdsantagande – och inte minst ta hänsyn till inflation och omkostnader även längre fram i livet.

Avslutande tips till dig som funderar på att gå i pension

1. Kolla upp din riktålder- se vad som gäller för just dig via pensionsmyndighetens hemsida.
2. Fundera på när du faktiskt vill och kan gå i pension – inte bara när du får.
3. Räkna på hur ett extra arbetsår påverkar din pension. Det kan göra större skillnad än du tror.
4. Komplettera med eget sparande eller säkra upp en bra tjänstepension.
5. Boka rådgivning. En av våra pensionsrådgivare kan hjälpa dig att ta ett helhetsgrepp och undvika vanliga misstag.

Slutligen- Hur riktåldern kan påverka din pensionsplanering

Att gå i pension vid 65 är inte längre en självklarhet. Med förändringar i riktålderns förändras förutsättningarna – och pension blir i högre grad ett individuellt pussel än ett färdigt paket. Din ålder avgör inte bara när du kan ta ut pension, utan också hur mycket du får, vilken skatt du betalar och om du ens har rätt till vissa förmåner. För den som vill ha valfrihet i sin pension krävs framförhållning, noggranna livslängdsantaganden och ett medvetet uttag.